Älg: fakta om storlek, horn, brunst och älgjakt i Sverige

Älgen (Alces alces) är den största arten bland världens hjortdjur. En fullvuxen tjur kan nå en mankhöjd på mer än två meter och väga upp till 700 kilo. Utbredningen omfattar nästan hela Sverige med undantag för Gotland. Vid jaktperiodens början hösten 2025 uppskattades antalet älgar i landet till ungefär 320 000 individer. Trots det stora antalet bedöms arten för första gången som nära hotad i Rödlistan 2025.

Fakta om älg
Vetenskapligt namn: Alces alces (Linnaeus, 1758)
Familj: Hjortdjur (Cervidae), ordningen partåiga hovdjur
Längd/höjd: Kropp 2,4-2,9 m, svans 4-5 cm, mankhöjd 1,4-2,2 m
Vikt: 200-700 kg. Tjurar är betydligt tyngre än kor.
Livslängd (vilt): Kan bli 15-25 år. Vanligt är 8-15 år.
Utbredning: Älgen lever i barrskogsbältet på norra halvklotet, i Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige finns den i nästan hela riket utom på Gotland.
Livsmiljö: Den föredrar barrskog och blandskog, men besöker också myrar, sjöstränder samt odlingsmark.
Föda: Födan består av skott, kvistar, knoppar och blad; på vintern domineras tall men på sommaren ingår även örter och vattenväxter.
Status: IUCN: livskraftig (LC), bedömd 2015 och publicerad 2016, ökande trend globalt. Rödlistan 2025: nära hotad (NT).

Utseende och kännetecken

Ingen annan svensk art går att förväxla med en vuxen älg. Kroppen är 2,4 till 2,9 meter lång och mankhöjden 1,4 till 2,2 meter. Enligt SLU Artdatabankens artfakta om älg väger den mellan 200 och 700 kilo. Svansen är bara fyra till fem centimeter lång och syns knappt.

Pälsen är kort och mest gråsvart, medan de mycket långa benen är gråvita. Huvudet är stort och långt med en bred, nedåtböjd mule som ger älgen en profil som påminner om en hästs. Honor har en ljus kil som går upp på insidan av bakbenen mot svansen, vilket tjurar saknar. Kalvarna är rödbruna och mörknar med åldern.

Färgmönstret fungerar som kamouflage. När en älg står stilla vid en vägkant med tät skog bakom kan den vara överraskande svår att få syn på, särskilt i skymningen.

Älgens horn

Bara tjurarna bär horn. Hornen fälls mellan december och mars och nya börjar växa redan i april. Under tillväxten täcks de av en blodkärlsrik hud, basthuden, som för fram kalcium och andra ämnen. I augusti och september skrapar tjuren av basthuden mot buskar och träd, något som kallas att feja.

Hornformen förändras med åldern. Unga och mycket gamla tjurar har vanligen mindre, grenade horn utan skovlar. Tjurar i sina bästa år, kring åtta till tio års ålder, utvecklar ofta breda skovelhorn med taggar längs kanten. Enligt Animal Diversity Web vid University of Michigan har älgen de största hornen bland alla däggdjur; hos nordamerikanska individer kan de väga upp till 35 kilo.

Utbredning och livsmiljö

Älgen lever främst i de nordliga barrskogarna (tajgan), men besöker också lövskog, myrar och jordbruksområden för att söka föda. I norra Sverige vandrar många älgar långa sträckor mellan sina sommar- och vinterområden. De djur som vistas i fjällskogen under sommaren söker på vintern lägre terräng där snön är mindre djup och födan lättare att komma åt.

Område	Förekomst
Sverige	Älgen finns i nästan hela Sverige men saknas på Gotland.
Övriga Europa	Den finns även i Norge, Finland, Baltikum, Polen och österut. Enligt IUCN är den utdöd i Österrike.
Asien	Ryssland österut till Sibirien samt delar av Kazakstan, Mongoliet och Kina
Nordamerika	Kanada, Alaska och norra USA
Största formen	Alaska och västra Yukon, där mankhöjden kan uppgå till 2,33 m och vikten till 820 kg

Föda och födosök

Som växtätare äter älgen främst knoppar, skott och blad från buskar och träd. Under vintern utgörs kosten huvudsakligen av tallskott och kvistar, med tillägg av bark från exempelvis asp och vide. En tät älgpopulation kan därför orsaka stora betesskador i ung tallskog. Detta är ett av skälen till den omfattande älgjakten.

Under sommaren äter älgen ett bredare utbud av föda, inklusive örter, bärris och löv från lövträd. Denna kost innehåller lite natrium, vilket förklarar varför älgen ofta vadar ut i sjöar och åar för att äta natriumrika växter som näckrosblad och nate. På sensommaren besöker de även havreåkrar och äter stora mängder havre.

Brunst, kalvar och fortplantning

Brunsten äger rum i september och oktober. Tjurarna utvecklar då en tjockare hals och tävlar om dominans, ibland genom våldsamma hornstrider. Enligt Artdatabanken är det vanligtast att den eller de största tjurarna i ett område parar sig med en eller flera kor. Under brunsten äter tjurarna knappt något, vilket leder till kraftig viktnedgång.

Tjurarna gräver grunt i marken för att skapa brunstgropar, som de urinerar i och sedan vältrar sig i. Doften från dessa gropar innehåller troligen feromoner. Även kor dras till dessa platser. Lätena är relativt svaga: tjuren grymtar och kon svarar med dämpade nasala ljud.

Efter en dräktighetstid på cirka 235 dagar föder kon vanligen två kalvar i maj eller juni. Förstagångsföderskor får oftast endast en kalv. Enligt Animal Diversity Web väger en nyfödd kalv i genomsnitt lite över 16 kilo. Kalven stannar hos modern i ungefär ett år och jagas bort kort innan nästa kull föds.

Det är framför allt de nyss bortjagade ettåringarna som strövar omkring på försommaren och hamnar på vägar eller i tätbebyggda områden. Korna når könsmognad vid två år och kan få kalvar årligen ända till minst 20 års ålder. Tjurarna får vanligtvis inte para sig förrän de blivit sex till åtta år gamla.

Beteende

Kon och hennes kalvar utgör den fasta grundenheten i älgens liv och håller ihop i ungefär ett år. Vuxna tjurar söker korna särskilt under brunsten. Även om älgen är stor kan den springa snabbt och simma kraftfullt. Enligt Animal Diversity Web når den en maximal hastighet på cirka 56 kilometer per timme.

I Sverige är det människan, genom jakten, som har störst inverkan på älgstammens storlek. Där det finns varg jagar även den älg. SLU inkluderar kända vargrevir i sina beräkningar av stammens storlek.

Älg, elk eller moose?

Namnen orsakar ofta missförstånd. Mammal Diversity Database, som drivs av American Society of Mammalogists, använder moose som huvudnamn på engelska men inkluderar även elk och Eurasian elk för Alces alces. Samma databas listar elk som ett alternativt namn för vapitihjorten (Cervus canadensis), en helt annan art. När man läser om elk i nordamerikansk litteratur bör man därför kontrollera vilken art som avses.

Forskare har diskuterat hur älgens taxonomi ska hanteras. Den nordamerikanska och östasiatiska populationen har ibland betraktats som en separat art, Alces americanus. I dag behandlar Mammal Diversity Database släktet som en enda art baserat på genetiska och morfologiska undersökningar. Det framhålls dock att det finns två tydliga genetiska linjer inom arten, vilka eventuellt kan delas upp om kommande studier ger stöd för detta. Artdatabanken anger att åtta underarter har beskrivits.

Älgstammen och älgjakten i Sverige

SLU räknar inte varje enskild älg utan uppskattar stammens storlek årligen på uppdrag av Naturvårdsverket. Metoden bygger på jägarnas observationer av älgar, inventeringar av spillning, statistik över avskjutna djur samt kalvarnas slaktvikter. Enligt Naturvårdsverkets nyhet från oktober 2026 ökar antalet älgar nu för tredje år i rad.

Jaktåret 2025/26	Antal älgar
Beräknad stam vid jaktstart hösten 2025	cirka 320 000
Fällda under jaktåret	62 320 (19,5 procent av stammen)
Kvar efter jakt och trafikdöd	cirka 255 000
Ökning de senaste tre åren	18,5 procent

Denna ökning följer på nästan tio år av nedgång. Enligt forskare vid SLU beror förändringen på att jägarna medvetet har skjutit färre älgar under de senaste åren. Osäkerheten i uppskattningarna har samtidigt stigit och är störst i Götaland. Sett över hela jaktsäsongen fälls en större andel av kalvarna än av någon annan grupp, medan vuxna kor har lägst andel fällda individer i alla landsdelar.

Reglerna för när älgjakten får påbörjas och avslutas finns i jaktförordningen (1987:905). I de fyra nordligaste länen samt i vissa kommuner i Värmland, Dalarna och Gävleborg får jakt på älg börja den 1 september. I övriga delar av landet startar den den 8 oktober. Slutdatum för jakten är överallt den 31 januari. I länen där jakten börjar i september får länsstyrelsen införa ett tillfälligt uppehåll på högst 14 dagar under brunsten.

Förvaltningen av älgbeståndet sker på regional nivå. Varje län är indelat i älgförvaltningsområden där både markägare och jägare har tre representanter i varje förvaltningsgrupp. Denna grupp utarbetar en förvaltningsplan med mål för exempelvis beståndstäthet och antal avskjutna djur.

Älgen och trafiken

Trafikolyckor med älg är mycket mindre vanliga än sådana med rådjur, men en fullvuxen älg väger flera hundra kilo. Naturvårdsverkets statistik grundas på de viltolyckor som eftersöksjägare från Nationella viltolycksrådet har hanterat på vägar och järnvägar.

År	Hanterade olyckor med älg	Alla klövviltsolyckor
2021	6 638	66 907
2022	5 665	65 082
2023	6 185	68 229
2024	6 550	73 887
2025	6 251	73 296

Enligt jaktförordningen måste den som kolliderar med en älg så snart som möjligt ringa polisen på 112 och markera platsen, även om djuret inte syns skadat. Att underlåta detta är brottsligt. Eftersöksjägare från Nationella viltolycksrådet letar sedan efter det skadade djuret på polisens uppdrag. Naturvårdsverket rekommenderar att bilister är särskilt uppmärksamma vid gryning och skymning, eftersom viltet då ofta är i rörelse.

Älgflugan, en plåga på hösten

Under hösten får många som rör sig i skogen älgflugor i håret. Enligt Artdatabankens register kallas insekten hjortfluga (Lipoptena cervi). I Norge har Folkhälsoinstitutet noterat att den lever som blodsugande parasit på hjortdjur, där älgen är den värd som bär flest. De nykläckta flugorna mäter fyra till fem millimeter och söker värddjur mellan augusti och oktober.

När flugan landar på ett djur tappar den vingarna. Den kan också sätta sig på människor och hundar, men kan inte reproducera sig på dem. Folkhälsoinstitutet anger att flugan sällan biter människor, men ett bett kan orsaka svullnad och klåda som varar länge. Forskare har undersökt möjligheten att flugan kan sprida bakterier från släktet Bartonella, men Folkhälsoinstitutet konstaterar att det inte finns bekräftade fall av sjukdom hos människor orsakad av detta.

Hot och skydd

Globalt räknas älgen inte som hotad. IUCN:s senaste bedömning från 2015 visar att arten är livskraftig med en ökande population, även om denna bedömning är flaggad för uppdatering. I Sverige ser läget annorlunda ut: i Rödlistan 2025 placeras älgen i kategorin nära hotad (NT), trots att den tidigare klassificerats som livskraftig i alla rödlistor sedan år 2000.

Denna förändring beror på att antalet fortplantningsdugliga älgar minskat med i genomsnitt 20 procent under de senaste 21 åren, baserat på jägarnas observationer. Efter en kraftig tillväxt på 1970- och 1980-talen har beståndet minskat genom intensiv jakt, en avsiktlig åtgärd för att begränsa betesskadorna i skogsmarken. Artdatabanken pekar också på att klimatförändringar samt konkurrens från andra hjortdjur kan påverka älgen negativt i södra Sverige, vilket redan kan märkas på kalvarnas vikter.

Att älgen är rödlistad innebär inte att den snabbt riskerar att försvinna. Om beståndet stabiliseras finns möjlighet att återföra den till kategorin livskraftig. Mer information om hur stora däggdjur överlever den nordiska vintern finns i artikeln om djur som klarar kyla, medan artikeln om renen och renskötseln behandlar en annan stor växtätare i fjällregionen. Hur redaktionen verifierar sådana uppgifter förklaras på sidan om källor och faktagranskning.

Vanliga frågor om älg

Hur stor är en älg?

En fullvuxen älg når en mankhöjd mellan 1,4 och 2,2 meter och väger mellan 200 och 700 kilogram. Tjurarna är tydligt större än korna.

Hur många älgar finns det i Sverige?

Vid jaktens början hösten 2025 uppskattades antalet älgar till ungefär 320 000. Efter avslutad jakt återstod cirka 255 000 individer.

Hur många älgar skjuts varje år?

Under jaktåret 2025/26 sköts totalt 62 320 älgar, vilket motsvarar 19,5 procent av den uppskattade populationen vid jaktens start.

När fäller älgen hornen?

Hornen lossnar hos tjurarna under perioden december till mars. Från april börjar nya horn att växa fram och är fullt utvecklade inför brunsten på hösten.

När är det brunst?

Brunsten äger rum under september och oktober. Under denna tid äter tjurarna knappt något och tappar mycket i vikt.

Är älgen hotad i Sverige?

I Rödlistan 2025 bedöms älgen som nära hotad, den lägsta varningsnivån. Orsaken är att antalet reproduktiva djur har minskat under de senaste drygt 20 åren.

Vad ska man göra om man kör på en älg?

Ring 112 så fort som möjligt och markera platsen tydligt. Detta gäller även om älgen flyr från olycksplatsen och inte visar några uppenbara skador.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 25 oktober 2026.

Älg: fakta om storlek, horn, brunst och älgstammen i Sverige