Isbjörn: fakta om storlek, föda, hot och Svalbard

Isbjörnen är världens största levande björnart och ett rovdjur anpassat för att leva på havsisen. Den jagar säl, oftast genom att vänta orörligt vid ett andningshål i isen. IUCN bedömer arten som sårbar eftersom den är beroende av is som minskar i omfattning när Arktis värms upp. I dag finns cirka 26 000 individer fördelade på 20 delpopulationer runt Nordpolen.

Fakta om isbjörn
Vetenskapligt namn: Ursus maritimus (Phipps beskrev arten år 1774)
Familj: Björnar (Ursidae)
Längd/höjd: Hannar 240 till 260 cm, honor 190 till 210 cm. Mankhöjd upp till 1,7 m.
Vikt: Hannar oftast 350 till 650 kg, mycket stora hannar upp till 800 kg. Honor 150 till 350 kg.
Livslängd (vilt): Oftast 15 till 18 år. Få blir äldre än 25 år.
Utbredning: Arktis: Kanada, Grönland, Norge (Svalbard), Ryssland och USA (Alaska). Tillfälligt på Island.
Livsmiljö: Isbjörnen lever på havsis över grunda, näringsrika vatten samt vid kuster och öar i Arktis.
Föda: Huvudfödan utgörs av vikare, men den äter också andra sälar, ibland valross, vitval, fåglar, deras ägg och kadaver.
Status: IUCN:s rödlista klassar isbjörnen som sårbar (VU), bedömt 2015. Den är också sårbar enligt Norsk rødliste 2021. Eftersom den inte förekommer vilt i Sverige finns den inte med i Rödlistan 2025.

Utseende och kännetecken

Isbjörnens vetenskapliga namn betyder havsbjörn och det passar bra. Fötterna är stora och breda och fungerar som paddlar när björnen simmar. Varje fot har fem tår med klor som är 5 till 7 cm långa och inte kan dras in.

Hannar är ungefär dubbelt så stora som honor. Vikten varierar kraftigt under året beroende på hur väl jakten går: fett lagras vid god tillgång på byten och förbrukas när isen smälter. Enligt San Diego Zoo Wildlife Alliance kan stora hannar väga mer än 800 kg, vilket gör isbjörnen till den största levande björnarten i dag, även om alaskiska brunbjörnar ibland når nästan lika imponerande storlek.

Pälsen ser vit eller gulaktig ut men håren saknar egentlig färg. Hårstråna är genomskinliga och ihåliga och sprider ljuset så att pälsen ser ljus ut. Under pälsen är huden svart. Ett lager av underull på cirka 5 cm och ett späcklager på 5 till 10 cm håller värmen även i iskallt vatten, ett tema som redaktionen går igenom i artikeln om hur djur klarar kyla.

Släkt med brunbjörnen

Brunbjörnen (Ursus arctos), som också finns i svenska skogar, är isbjörnens närmaste släkting. Forskare har olika uppfattningar om när de två arterna gick skilda vägar, med uppskattningar mellan 150 000 och 600 000 år sedan. Genutbytet mellan dem har fortsatt genom historien. I västra kanadensiska Arktis, där deras utbredningsområden överlappar, har man noterat ett fåtal hybrider av isbjörn och grizzlybjörn. Inga underarter av isbjörn är officiellt erkända.

Utbredning och livsmiljö

Isbjörnen finns runtomkring Arktis, men antalet varierar mellan olika områden. Den föredrar havsis över grunda hav, eftersom sälarna där har tillgång till riklig föda. Den internationella expertgruppen IUCN Polar Bear Specialist Group (PBSG) delar in arten i 20 delpopulationer. Sedan 2024 ingår isbjörnarna i sydöstra Grönland i en separat delpopulation. De är världens mest isolerade isbjörnar och skiljer sig genetiskt mer från andra grupper än någon annan population. Under stora delar av året lever de på sötvattenis i fjordar.

PBSG har även grupperat delpopulationerna i fyra ekoregioner baserat på isens årliga beteende. Denna indelning är praktisk för att bedöma hur olika regioner påverkas av klimatförändringar.

Ekoregion	Delpopulationer (exempel)	Så fungerar isen
Säsongsis	Västra och södra Hudson Bay, Foxe Basin, Davis Strait samt Baffin Bay	Under sommaren smälter isen fullständigt bort. Isbjörnarna går då i land och förlitar sig på sina fettreserver tills ny is bildas.
Divergerande polaris	Barents hav, Karahavet, Laptevhavet, Tjuktjerhavet, södra Beauforthavet	Under sommaren driver isen bort från kusten, vilket tvingar isbjörnarna att välja mellan land med begränsad föda och is som täcker djupt och näringsfattigt hav.
Konvergerande polaris	Östra Grönland, norra Beauforthavet	Isen pressas mot kusten, vilket gör att isbjörnarna i dag kan leva på is hela året.
Arkipelagen	Kanadensiska arktiska övärlden, bland annat Lancaster Sound och Norwegian Bay	Isen i dessa sund har traditionellt varit kvar även under sommaren. Området betraktas därför som en sista fristad för isbjörnen.

Isbjörnar kan göra mycket långa vandringar. Enligt Polar Bears International kan en individ färdas över 1 000 km under en enda säsong. Den längsta registrerade simfärden är 687 km på nio dygn, utförd av en hona som förlorade sin unge och 22 procent av sin kroppsvikt under resan.

Föda och jakt

Vikaren är det viktigaste bytet och står för mer än hälften av kosten i de flesta arktiska regioner. Andra vanliga byten är storsäl, grönlandssäl, klappmyts och knubbsäl. I vissa fall jagas valross, vitval eller narval. När sälarna är svårtillgängliga äter isbjörnen fåglar, ägg, bär, tång och kadaver av valar. På Svalbard har isbjörnar observerats döda renar.

Oftast jagar björnen genom att vänta. Med sitt skarpa luktsinne kan den spåra sälarnas andningshål från minst en kilometer bort och sedan stå stilla vid ett sådant hål i flera timmar. Den smyger också på sälar som vilar vid iskanten och simmar ibland under ytan mot dem. Färre än två procent av alla jaktförsök resulterar i fångst, vilket gör varje dödad säl mycket värdefull.

Björnen äter fettet först eftersom det ger mest energi. Magen kan innehålla över 70 kg mat och ungefär 90 procent av den tillförda energin omvandlas direkt till fett. Dessa reserver är nödvändiga eftersom många isbjörnar måste fasta i flera månader när havsisen saknas.

Fortplantning och ungar

Parningen sker på våren, oftast från mars eller april till maj. Det befruktade ägget fäster i livmodern först på hösten och bara om honan har byggt upp tillräckliga fettreserver. Den dräktiga honan gräver ett ide i snön sent på hösten. Ungarna föds från slutet av november till början av januari och väger då bara 600 till 700 gram.

De flesta kullar består av två ungar, vilket gäller cirka 70 procent av fallen. Familjen lämnar idet i mars eller april när ungarna når en vikt på 10 till 15 kg. Under tiden i idet äter honan inte alls och kan förlora ungefär 40 procent av sin ursprungliga vikt. Ungarna stannar hos modern i ungefär två och ett halvt år. Därför föder de flesta honor bara ungar vart tredje år, vilket gör att arten förökar sig långsamt.

Beteende och socialt liv

Vuxna isbjörnar lever i regel ensamma. Undantagen är honor med ungar samt de upp till två veckor under parningstiden då hannar och honor möts. Honor och ungar kommunicerar med ett dämpat, pulserande ljud. Endast dräktiga honor ligger i ide hela vintern. Andra individer kan söka skydd i snöhålor i några veckor eller månader vid extremt dåligt väder.

Trots sin storlek är isbjörnen inte anpassad för långvarig löpning. Den når högst 11 meter per sekund i korta sprintar men överhettas snabbt. Vilda isbjörnar springer mindre än tre procent av tiden. I vattnet simmar de lugnt med en hastighet på cirka 2 km/h och dyker oftast bara några meter djupt.

Hot och skydd

Isbjörnen fick klassningen sårbar (VU) på IUCN:s rödlista 2015. Bedömningen är flaggad som i behov av uppdatering. Anledningen till denna klassning är den förväntade minskningen av havsis. Enligt PBSG:s statusrapport från 2024 uppgår den senaste globala uppskattningen till 26 000 isbjörnar (mellan 22 000 och 31 000). Siffran är osäker eftersom flera delpopulationer aldrig har undersökts med tillförlitliga metoder.

Vid PBSG:s möte 2024 kunde trenden inte fastställas för 10 av de 20 delpopulationerna på grund av brist på data. Tre delpopulationer antas minska, fem anses troligen stabila och två tros öka. Västra Hudson Bay är ett väl dokumenterat exempel: antalet sjönk från cirka 1 194 björnar 1987 till 935 år 2004. Isen smälter tidigare på våren, vilket gör det svårare för ungar och äldre björnar att överleva.

Ytterligare hot mot arten är olje- och gasutvinning, miljögifter som ackumuleras i fettvävnaden, buller, sjöfart samt fler möten med människor när björnarna tillbringar längre tid på land. Jakt för eget bruk är tillåten för ursprungsbefolkningar i USA, Kanada och Grönland. År 1973 undertecknade de fem isbjörnsländerna ett avtal som begränsar jakt och skyddar artens livsmiljöer.

Isbjörnar på Svalbard

Svalbard är det närmaste området för svenskar att observera vilda isbjörnar. Ögruppen ingår i delpopulationen i Barents hav, som Norge delar med Ryssland. Enligt den norska miljöövervakningen MOSJ från Norsk Polarinstitutt var beståndet lågt vid tidpunkten för fredningen i Norge 1973 och tros ha ökat kraftigt under de följande årtiondena. Vid inventeringen 2004 uppskattades hela Barentshavsbeståndet till cirka 2 650 björnar.

År 2015 genomfördes en ny inventering av björnarna i den norska regionen. Resultaten visade en lokal population på 200 till 300 individer kring Svalbard samt knappt 1 000 i hela det norska området. Den ryska delen kunde inte kartläggas, så det går inte att säga något säkert om trenden för hela beståndet. Trots att havsisen minskat har konditionen hos vuxna hannar förbättrats under de senaste två årtiondena, men på ön Hopen har antalet iden med ungar sjunkit samtidigt som havsisen lägger sig allt senare på hösten.

Kan man se isbjörnar i Sverige?

Sverige har inga vilda isbjörnar. Enligt SVT fanns landets enda isbjörnar i Polar World, en anläggning i Orsa rovdjurspark som invigdes 2009. Parken stängde för besökare i november 2022 och djuren flyttades till andra djurparker.

Vanliga frågor om isbjörn

Hur stor kan en isbjörn bli?

Vuxna hannar har normalt en vikt mellan 350 och 650 kg och en längd på 240 till 260 cm. Vissa stora hannar kan nå en vikt på upp till 800 kg. Honorna är ungefär hälften så stora.

Hur många isbjörnar finns det kvar?

Den senaste globala uppskattningen ligger på cirka 26 000 isbjörnar, med ett intervall mellan 22 000 och 31 000. Av de 20 kända delpopulationerna saknar hälften tillförlitliga data för att bedöma om de ökar eller minskar.

Är isbjörnen utrotningshotad?

IUCN klassificerar isbjörnen som sårbar (VU), vilket innebär att arten bedöms ha en hög risk att försvinna från naturen på längre sikt, främst på grund av den minskande havsisen.

Vad äter isbjörnar?

Främst vikare men även andra sälar. På sommaren när isen är borta äter de fåglar, ägg, växter och kadaver men det räcker sällan för att ersätta sälarna.

Går isbjörnar i ide?

Endast dräktiga honor gräver in sig i ide och stannar där hela vintern för att föda sina ungar. Alla andra isbjörnar är aktiva året runt, även om de ibland söker skydd i snöhålor vid extremt dåligt väder.

Varför är isbjörnen vit?

Hårens genomskinliga och ihåliga struktur gör att ljuset sprids på ett sätt som ger pälsen en vit eller gultonad färg. Huden under pälsen är däremot svart.

Finns det isbjörnar i Sverige?

Isbjörnen finns inte i vilda bestånd i Sverige. De närmaste levande vilda isbjörnarna återfinns på Svalbard.

Hur ser en isbjörn ut utan päls?

Isbjörnens hud är svart, precis som nosen och klorna, så utan päls skulle den se mörk ut. Den vita färgen kommer från täckhåren, som är pigmentfria, genomskinliga och ihåliga och därför sprider ljuset. En tät underull på ungefär 5 cm sitter under täckhåren och under huden finns ett fettlager som hos vuxna individer är 5 till 10 cm tjockt.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 25 oktober 2026.

1 kommentar

Emma Isaksson

13 december, 2021 kl. 08:53

Fascinerad av dessa stora björnar, hur de klarar kylan och kan leva på isflak. Att de hade så bra luktsinne var däremot nytt för mig men mest skulle man vilja ha lite av deras värmeisolering nu på vintern. Det hade varit skönt.

Svara

Isbjörn: fakta om storlek, havsis, hot och isbjörnar på Svalbard