Lejon

Panthera leo

Utbredning

En gång fanns det lejon i södra Europa, i hela Afrika och i delar av Asien, men idag är utbredningen begränsad till afrikanska viltreservat. Omkring 300 av den asiatiska underarten lever i Girskogen i Indien.

Närstående arter

De flesta biologer erkänner två underarter av lejon. Vanligast och mest spridd ar det afrikanska lejonet (Panthera leo leo). En starkt hotad population av det mindre asiatiska lejonet (Panthera leo persica) finns i Girskogen i nordvästra Indien. Lejon hör till samma släkte (Panthera) som tiger, leopard och jaguar, och anses vara mer avlägset släkt med andra katter i familjen Felidae (kattdjur).

Trygga tillflyktsorter

Det finns mellan 30 000 och 100 000 lejon i frihet, varav de flesta finns i östra och södra Afrika. Emellertid håller de på att bli sällsynta utanför nationalparker och reservat. Fortfarande är de eftertraktade jakttroféer, och de dödas även eftersom de uppfattas som ett hot mot människor och deras husdjur. Utanför nationalparkerna är det ständiga dilemmat för naturvårdarna att balansera folkets behov av betesmarker för djuren med lejonens rätt att existera i sina naturliga miljöer.

Lejonet kallas inte för inte för djurens konung. Detta vackra, ståtliga rovdjur står för elegans, skönhet och styrka – lejonet är dessutom sinnebilden av en stor katt. Vem imponeras inte av en rytande lejonhanne med sin vackra man? Lejon dominerar sitt område – sebror och antiloper blir nervösa när de är i närheten och geparder och leoparder överger sin egna byten när lejonen kommer.

Jagar tillsammans

Lejon jagar och äter en lång rad olika djur, från små gnagare och reptiler till unga flodhästar, giraffer och elefanter. Deras viktigaste byte är mellanstora till stora däggdjur som sebror och antiloper.

Det är oftast lejonhonorna som jagar. De arbetar i lag – först springer en av honorna rakt mot en hjord av t ex sebror för att driva dem i panik. Därefter driver hon en av de långsamma sebrorna mot de andra honorna som angriper och dödar den. Hannar kan delta om bytet är ovanligt stort.

Trots att honorna dödar är det hannarna som äter först och tar de bästa köttbitarna. Lejon dricker regelbundet när vätska finns att tillgå men de kan klara sig länge utan. De tillgodogör sig vätska från byten i form av blod samt tarmvätska, vilket gör att lejon kan överleva i torra klimat.

Band mellan honorna

Alla vuxna honor i en flock går i brunst ungefär samtidigt, vilket gör det möjligt för dem att uppfostra ungarna tillsammans. Ungarna föds i en undangömd lya och dias av både mamman och andra honor i flocken. Vid fyra till åtta veckors ålder får de följa med på jakt, men de får inte delta förrän de är närmare ett år. De är beroende av mat från vuxna lejon tills de är 16 månader gamla.

Ungarna utsätts för många faror och färre än hälften av dem överlever det första året. Hannarna lämnar flocken när de är mellan två och fyra år; honorna stannar såvida de inte flyttar för att bilda en ny flock.

Flockens område

Lejon är den enda verkligt sociala katten eftersom den lever i en grupp som kallas flock. En flock består vanligen av fyra till åtta nära besläktade honor, deras avkomma samt ibland flera hannar varav en är dominant.

Hannar bildar smågrupper som flyttar från flock till flock inom området beroende på när honorna kommer i brunst. Då försvarar de honorna och flockens område, vars gränser de märker ut med doftmarkeringar (urin).

Lejon kommunicerar med varandra genom olika slags ljud men är mest kända för sitt rytande. Med detta meddelar de flockmedlemmarna om sin närvaro och varnar andra hannar från att komma för nära. Ett lejons rytande kan höras flera kilometer.