Oberoende faktasajt om djur, granskad mot källor

Djurporträtt · Fakta · Källor

Fakta om djur, kontrollerade mot källor

Djurporträtt på svenska om allt från lejon och isbjörnar till ekorrar och renar. Varje uppgift kontrolleras mot källor som IUCN och SLU Artdatabanken och anges med årtal.

Läs djurporträtten Så arbetar vi

Ämnen

  • Däggdjur

    Lejon, elefant, tiger och isbjörn: hur däggdjuren lever, jagar och tar hand om ungarna.

  • Fåglar

    Från strutsen på savannen till fåglarna i trädgården: bon, ägg, flykt och flyttning.

  • Reptiler

    Krokodiler, pytonormar och ödlor: hur reptilerna jagar, värmer sig och förökar sig.

  • Insekter och spindlar

    Spindlar, skalbaggar och fjärilar: små djur med stora roller i naturen.

  • Havsdjur

    Delfiner, valar och pingviner: djuren som lever i och vid haven.

  • Svenska djur

    Ekorre, ren och andra djur i svensk natur: var de lever och hur de klarar vintern.

zooplanet i siffror

Fakta du kan lita på

  • 12 djurporträtt
  • 6 ämnen
  • IUCN Artdatabanken och forskning som källor
  • 2026 senast faktagranskad

Zooplanet.se samlar fakta om djur på svenska, avsedda för elever i skolan, vårdnadshavare och alla med intresse för naturen. Varje djurprofil inleds med en sammanfattande faktabox och avslutas med källförteckning samt datum för senaste granskning av informationen.

Djurporträtt efter ämne

Bland däggdjuren finns de stora rovdjuren och världens största landdjur. Lejonet är det enda kattdjuret som lever i flock och vid inventeringen 2025 fanns 891 vilda lejon i Asien, runt Girskogen i Indien. Porträttet av afrikansk elefant förklarar varför det i dag räknas som två arter, savannelefant och skogselefant, som båda klassas som hotade av IUCN. Här finns också bengalisk tiger och isbjörn.

Avdelningen fåglar inkluderar strutsen, den största levande fågeln i dag. Den saknar flygförmåga men kan springa i omkring 70 km/h och lägger de största äggen bland alla fåglar. Sedan 2014 räknas den somaliska strutsen som en självständig art.

Under rubriken reptiler presenteras bland annat krokodiler och ormar. Nilkrokodilen är Afrikas största krokodil och den krokodilart som orsakar flest dödsfall bland människor. Hos grön trädpyton är ungarna vid kläckning gula eller röda och får sin karakteristiska gröna färg först under tillväxten. Sedan 2020 utgår forskarna från att arten i själva verket är två skilda arter.

Insekter och spindlar är ett ämne där många frågor särskilt gäller svenska förhållanden. Porträttet av svarta änkan i avdelningen insekter och spindlar tar upp var spindeln och dess närmaste släktingar förekommer och vad ett bett får för följder. I Sverige har svarta änkor endast observerats som tillfälliga fripassagerare och har inte lyckats etablera några populationer här.

Avdelningen havsdjuren innehåller flasknosdelfinen, den grå delfinarten med en kort och kraftfull nos som de flesta föreställer sig när ordet delfin nämns. IUCN bedömer arten som livskraftig, även om vissa lokala bestånd i Medelhavet och Svarta havet räknas som hotade. Samma avdelning behandlar också djur som klarar kyla, exempelvis hur vissa fiskar har frostskyddande ämnen i blodet samt hur fettlager, päls och fjädrar hjälper djuren att behålla värmen.

Rubriken svenska djur omfattar arter som antingen lever i Sverige i dag eller har gjort det tidigare. Där finns bland andra ekorren och renen, som presenteras utförligare längre ner på sidan.

Så kontrolleras fakta på zooplanet

Eftersom mycket djurinformation sprids mellan webbsidor utan att någon har granskat den, utgår redaktionen från de forskningsinstitutioner och organisationer som själva samlar in materialet. Hotgraden för varje art hämtas från IUCN:s röda lista, medan hotgraden för svenska arter tas från SLU Artdatabanken, Artfakta och Rödlistan 2025. Information om renskötsel kommer från Sametinget, medan mått, föda och livslängd stäms av mot uppgifter från Naturhistoriska riksmuseet och Smithsonian samt granskade vetenskapliga artiklar.

Varje siffra står tillsammans med ett årtal. Antalet djur anges med året för inventeringen och hotstatus med året då IUCN publicerade bedömningen, eftersom en siffra utan årtal snabbt blir missvisande. När forskningen ändrar indelningen av ett djur följer texterna den nya indelningen, som när tigrarna 2017 fördes till två underarter. Går en uppgift inte att belägga lämnas den bort.

Hela redaktionsprocessen beskrivs på sidan Så arbetar vi och vilka källor som prioriteras framgår av Källor och faktagranskning. Alla tolv djurporträtt bearbetades och faktagranskades i oktober 2026.

Upptäckt ett fel?

Kontakta redaktionen via kontaktformuläret och ange vilket djur och vilken specifik uppgift som är felaktig. Ytterligare information om sajten och dess skribenter finns under Om zooplanet.

Djur i Sverige

Två av djurporträtten gäller arter som du kan träffa på i Sverige utan långa resor. Ekorren är den enda inhemska ekorrarten i landet och förekommer från Skåne till fjällskogarna samt på Öland och Gotland. Den övervintrar inte i ide utan förlitar sig på vinterförråd och frön från kottar som hänger kvar på träden. För att observera ekorren behövs ingen djurpark eftersom den är dagaktiv både i skogsmiljöer och i stadsnära parker. Avgnagda kottar under granar avslöjar var den har ätit och under vintern besöker den ofta fågelbord.

Renen är det enda hjortdjuret där både hanar och honor bär horn. Alla renar som i dag finns i Sverige är tamdjur som har en ägare och rör sig fritt på naturbetesmark inom 51 samebyar. Enligt Sametingets uppgifter omfattade vinterhjorden 2023 totalt 230 427 renar. Vilda renar försvann från svenskt territorium runt år 1880, men vild skogsren lever fortfarande i Finland. Nordens Ark i Bohuslän föder upp skogsren som sedan sätts ut i den finska naturen.

Kalla temperaturer är en svår tid för många av Sveriges djur. Skogsharen får en vit vinterpäls som ger gott kamouflage i snön, medan brunbjörnen söker sig till ide på grund av brist på föda. Ytterligare exempel på djur som anpassat sig till kylan finns på temasidan om djur som klarar kyla.

I svenska djurparker kan man se arter från andra delar av världen. Lejon med indiskt ursprung finns på Kolmårdens djurpark och Parken Zoo i Eskilstuna, medan afrikanska lejon hålls på Borås Djurpark. Där finns också afrikanska savannelefanter. På Kolmårdens savann har man sedan hösten 2025 även nordafrikanska strutsar. En djurpark nämns endast om dess officiella webbplats bekräftar att den håller just den aktuella arten.

Vanliga frågor om zooplanet

Vem skriver texterna på zooplanet?

Redaktionen på zooplanet skriver, granskar och uppdaterar alla texter och publicerar dem under namnet Astrid, redaktionen. Sajten drivs oberoende och erbjuder inga varor eller tjänster.

Varifrån kommer uppgifterna om djuren?

Uppgifter om hotstatus kommer från IUCN:s röda lista samt från SLU Artdatabanken och Rödlistan 2025 för arter som finns i Sverige. Övriga fakta är hämtade från källor som Naturhistoriska riksmuseet, Sametinget och granskade vetenskapliga artiklar. Källorna anges alltid längst ned i varje artikel.

Är zooplanet en djurpark eller en djuraffär?

Nej, zooplanet.se är en svenskspråkig faktasajt utan koppling till någon djurpark, djuraffär eller e-handelsverksamhet. Domänen användes tidigare av en djuraffär, men nu har sajten ingen relation till den verksamheten.

Vad gör jag om jag hittar ett fel?

Ange vilket djur och vilken specifik uppgift som är felaktig och skicka ett meddelande till redaktionen via kontaktsidan. Korrigeringar av fakta publiceras öppet på sajten.

Nytt och uppdaterat

Senaste djurporträtten

Reptiler

9 min

Grön trädpyton: fakta om färgbytet, arterna och livet i regnskogen

Grön trädpyton kläcks gul eller röd och blir grön vid ungefär ett års ålder. Här är fakta om storlek, föda, ungar och de två arter som forskarna skiljer på sedan 2020, hur handeln med vildfångade ormar påverkar arten och vad Jordbruksverket kräver av ett terrarium.

Havsdjur

8 min

Flasknosdelfin: fakta om öresvinet, hav, intelligens och hot

Flasknosdelfinen, som officiellt heter öresvin på svenska, lever i varma och tempererade hav över hela världen. Här är fakta om storlek, föda, visslingar som fungerar som namn, hotade bestånd i Svarta havet och Medelhavet och varför den bara är en sällsynt gäst i svenska vatten.

Källor och faktagranskning

Källor först, inga säljargument

Uppgifter om hotstatus, utbredning och antal kontrolleras mot IUCN:s rödlista, Artdatabanken och publicerad forskning. Varje text visar när den senast uppdaterades. Hittar du ett fel rättar redaktionen det och redovisar rättelsen öppet.

Så arbetar vi Källor och faktagranskning