Oberoende faktasajt om djur, granskad mot källor

Svenska djur

Igelkott: fakta om vinterdvala, föda och varför igelkotten minskar

Av Publicerad 9 min läsning

Igelkotten (Erinaceus europaeus) är ett litet nattaktivt däggdjur som bär cirka 5 000 taggar på ryggen. Den finns i parker, trädgårdar och lövdungar i södra och mellersta Sverige samt längs kusten i Norrland. Den äter främst daggmaskar, sniglar och olika insekter. Mellan hösten och våren går den i vinterdvala. Enligt Rödlistan 2025 klassificeras arten som sårbar, eftersom populationen beräknas ha minskat med nästan femtio procent under tolv år.

Fakta om igelkott
Vetenskapligt namn
Erinaceus europaeus Linnaeus, 1758
Familj
Igelkottar (Erinaceidae), ordningen Eulipotyphla
Längd
Kropp 20-30 cm, svans 1,5-4 cm
Vikt
0,4-1,2 kg, sällan upp till 1,9 kg
Livslängd (vilt)
Upp till omkring sex år, i fångenskap upp till tio år
Utbredning
Västra, södra och norra Europa, inklusive Sverige, där arten finns norrut till Dalarna samt längs kusten ända upp till Norrbotten.
Livsmiljö
Den föredrar villaområden, parker, trädgårdar, buskmarker och lövdungar. Den undviker både ren åkermark och barrskog.
Föda
Födan består av daggmaskar, sniglar, insekter och andra ryggradslösa djur, ibland även små ryggradsdjur samt bär och svamp.
Status
IUCN: nära hotad (NT), bedömd 2023 och publicerad 2024, minskande trend. Rödlistan 2025: sårbar (VU).

Utseende och kännetecken

Ingen annan svensk däggdjursart liknar igelkotten. Större delen av pälsen på ryggen har omvandlats till styva taggar, medan buken och större delen av huvudet har vanliga tunna hår. Enligt SLU Artdatabankens artfakta om igelkott är kroppen 20 till 30 centimeter lång och vikten 0,4 till 1,2 kilo. I svagt ljus kan den i profil möjligen påminna om en vildkanin med nedfällda öron, men den rör sig på ett helt annat sätt.

En fullvuxen igelkott har ungefär 5 000 taggar, enligt Animal Diversity Web vid University of Michigan. Taggarna är ihåliga, består av keratin och sitter fast i huden på samma sätt som hår. De har bandade mönster i brunt och svart med ljusa spetsar, vilket ger arten dess karakteristiska fläckiga utseende.

Så fort den störs drar igelkotten in huvudet och benen under kroppen och rullar ihop sig till en nästan rund kula. Då reser sig alla taggar samtidigt och bildar ett effektivt försvar mot de flesta rovdjur.

Utbredning och livsmiljö

Igelkotten trivs bäst i områden nära människor. Artdatabanken konstaterar att den är vanligare i villasamhällen, parker och trädgårdar än i rena jordbruksområden. Den är talrik kring många större städer och gynnas av landskap med buskage, häckar, stenmurar och lövdungar, men undviker barrskog.

Område Förekomst
Götaland och Svealand Allmänt spridd i kulturbygd, norrut till Dalarna
Norrland Förekommer lokalt i Jämtland och längs kusten ända upp till Norrbotten, där arten möjligen har blivit vanligare.
Gotland Det län där igelkotten var vanligast vid WWF:s inventering år 2024.
Europa Västra, södra och norra Europa, från Portugal och Irland till Finland och västra Ryssland
Östeuropa Den närbesläktade arten Erinaceus roumanicus finns i Polen, Österrike, på Balkanhalvön och österut ända till södra Sibirien. Den klassades tidigare som en underart av igelkotten.

Föda och födosök

Nattetid letar igelkotten efter föda och rör sig ofta längs husväggar medan den undersöker trädgårdar. Huvudsakligen äter den ryggradslösa djur, bland annat daggmaskar, sniglar och olika insekter. Ibland ingår även ödlor, grodor, ungar av smådäggdjur samt markhäckande fåglars ägg och ungar i kosten.

En liten andel av maten består av växtmaterial, till exempel ollon, svamp och bär. Enligt Animal Diversity Web är skalbaggar, myror och nattfjärilar bland de vanligaste insekterna i kosten, liksom kadaver.

Fortplantning och ungar

Parningstiden infaller på våren och försommaren, när igelkottarna vaknat ur vinterdvalan. Hanarna vaknar tre till fyra veckor före honorna och båda könen parar sig med flera partner under säsongen. Efter fem till sex veckors dräktighet föder honan 2 till 10 ungar, oftast omkring fem.

Boet placeras i en lövhög eller på annan skyddad plats där ungarna föds med korta, mjuka och vita taggar. De stannar i boet i ungefär tre veckor och följer sedan modern på födosök under ytterligare några veckor innan de blir självständiga.

Beteende och fiender

Igelkotten är huvudsakligen aktiv på natten. Den springer i en jämn rörelse och skiljer sig därmed från harar och kaniner, som hoppar även när de rör sig långsamt. Rödlistebedömningen anger att arten sprider sig dåligt och att avståndet i litteraturen brukar anges till omkring fyra kilometer.

Tack vare sina taggar har igelkotten få naturliga fiender. I Sverige är de viktigaste rödräv, grävling och berguv. Grävlingen kan vara särskilt betydelsefull lokalt. Enligt Artdatabanken är igelkotten fortfarande talrik längs Norrbottens kust, där grävlingens förekomst är mycket begränsad.

Igelkottens vinterdvala

Under vinterhalvåret ligger igelkotten i vinterdvala i ett bo fodrat med gräs och löv. Boet kan ligga under ett uthus, i ett garage, i en komposthög eller i en stor hög av ris eller löv. Enligt Animal Diversity Web inleds dvalan i kalla regioner oftast i oktober och varar fram till april. Det som sätter i gång dvalan är att dagarna blir kortare.

Fettlagret som igelkotten bygger upp under sommaren och hösten både isolerar och ger energi under vintern. Dvalan är inte helt sammanhängande. Igelkotten vaknar var eller varannan vecka och är vaken en eller två dagar innan den somnar om. Hur andra däggdjur klarar den nordiska vintern beskrivs i artikeln om djur som klarar kyla.

Vintern är en farlig tid. Artdatabanken anger att dödligheten under övervintringen varierar men kan uppgå till 25 till 40 procent under svåra förhållanden. Bristen på bra övervintringsplatser är en av orsakerna till att arten har minskat.

Varför minskar igelkotten?

I Rödlistan 2025 är igelkotten klassad som sårbar (VU). Ännu 2015 ansågs den livskraftig och 2020 nära hotad. Den svenska populationen uppskattas till cirka 30 000 individer. Enligt data från Svensk fågeltaxerings nattrutter har antalet reproducerande igelkottar minskat med i genomsnitt 48 procent under de senaste tolv åren, även om osäkerheten i dessa siffror är betydande.

Orsakerna är många och samverkar. Artdatabanken pekar på att det småskaliga jordbrukslandskapet försvinner, att trafiken dödar uppskattningsvis en tredjedel av igelkottarna varje år och att igelkottar dödas av rovdjur, främst grävling. Brist på övervintringsplatser, sjukdomar, insektsmedel som minskar tillgången på föda och klimatförändringar som stör vinterdvalan bidrar också.

Miljögifter kan påverka igelkotten mer än många andra däggdjur. Klorerade föreningar som PCB och DDT ackumuleras i fettvävnaden. Eftersom igelkotten lever på sina fettreserver under vintern exponeras den för dessa ämnen under en längre tid. Forskning har påvisat skadliga effekter på kroppsfunktioner som är avgörande för vinterdvalan.

Den negativa utvecklingen gäller inte bara Sverige. IUCN klassade 2024 om den västeuropeiska igelkotten från livskraftig till nära hotad, med en nedåtgående trend i stora delar av dess utbredningsområde. Bland hoten nämns jordbruk, vägnät, miljöföroreningar och klimatpåverkan.

Vad får man mata igelkotten med?

Igelkottar äter gärna mat som människor ställer ut. Som exempel nämner Artdatabanken matrester som kokt kött eller fiskbitar. Mjölk har också ofta ställts ut, kanske ursprungligen för katter. Eftersom en del igelkottar, liksom många katter, inte tål laktos skriver Artdatabanken att mjölk med låg laktoshalt är ett bättre val om man vill ge mjölk.

Några mer detaljerade riktlinjer från svenska myndigheter för utfodring av igelkott har redaktionen inte hittat. I naturen lever arten främst på maskar, sniglar och olika insekter. Den bästa hjälpen är därför att skapa en trädgård som lockar just dessa djur.

Så hjälper du igelkotten i trädgården

Artdatabanken råder till att behålla den äldre strukturen i bebyggelsen, med naturliga dungar, buskage, häckar, stenmurar och gamla byggnader. Dessa miljöer erbjuder både föda och säkra platser för vinterdvala.

  • Låt ris- och lövhögar ligga kvar och elda inte upp dem under vinterhalvåret, eftersom de kan fungera som vinterbon för igelkottar.
  • Var försiktig när valborgsbrasan ska tändas. WWF påminner om att igelkottar kan ligga kvar i dvala i rishögar ända fram till Valborg.
  • Låt en del av trädgården växa fritt utan klippning. Enligt WWF ökar chansen för igelkottar att hitta lämpliga bon i en trädgård som inte är alltför välstädad.
  • Använd insektsmedel sparsamt. Enligt Artdatabanken är sådana ämnen ett av de hot som minskar tillgänglig föda för igelkottar.
  • Rapportera dina igelkottsobservationer till WWF:s räkning. SLU Artdatabanken bearbetar och analyserar allt insamlat material.

Igelkotten är fredad enligt jaktlagen (1987:259), som gäller samtliga vilda däggdjur och fåglar i Sverige. Arten har ingen jakttid enligt jaktförordningen. Ekorren är också ett vanligt däggdjur i svenska trädgårdar, men till skillnad från igelkotten övervintrar ekorren inte i ide.

Kan robotgräsklippare utgöra en fara för igelkottar?

Frågan diskuteras ofta. En dansk och brittisk studie från 2021 i tidskriften Animals testade 18 modeller av robotgräsklippare mot döda igelkottar från danska igelkottsstationer. Vissa modeller orsakade omfattande skador medan andra inte skadade alls. Ingen av gräsklipparna kunde upptäcka små ungar under 200 gram. Samtliga behövde stöta i djuret innan de reagerade.

Forskarna konstaterade att säkerheten ökade vid användning av svängbara knivar, hasplåtar och framhjulsdrift. De rekommenderade att tillverkare och återförsäljare informerar användare om att undvika drift på natten, då igelkottar aktivt söker föda. Artdatabanken påpekar samtidigt att det saknas vetenskapliga belägg för att robotgräsklippare påverkar populationens storlek och att ytterligare forskning krävs.

Igelkottsveckan räknar igelkottar

WWF och Nordens Ark har sedan 2024 genomfört en årlig räkning under vecka 33 där allmänheten rapporterar igelkottar. Vid den första räkningen sommaren 2024 registrerades 28 662 levande och 2 572 döda igelkottar. Av de döda hade ungefär nio av tio blivit påkörda i trafiken.

SLU Artdatabanken granskade datamaterialet och konstaterade att igelkotten var vanligast på Gotland och minst vanlig i Jämtlands län. De höga siffrorna på Gotland kan bero på gynnsamma levnadsförhållanden, begränsad trafik och frånvaron av grävling på ön. Under igelkottsveckan 2026 inkom 42 148 observationer från 287 av landets 290 kommuner. WWF betonar att räkningen bygger på frivillig rapportering och inte utgör någon exakt nationell statistik.

Räkningsresultaten och rödlistbedömningen baseras på olika undersökningsmetoder. Hur redaktionen jämför och bedömer dessa olika källor förklaras på sidan om källor och faktagranskning.

Vanliga frågor om igelkott

Är igelkotten hotad i Sverige?

Ja. I Rödlistan 2025 klassificeras igelkotten som sårbar. Populationen har enligt uppskattning minskat med nästan hälften under tolv år.

Hur många igelkottar finns det i Sverige?

Enligt Rödlistebedömningen 2025 finns det ungefär 30 000 igelkottar i Sverige. Siffran är osäker.

När går igelkotten i ide?

Vinterdvalan inleds vanligtvis i oktober och pågår fram till april. Under vintern vaknar igelkotten ibland kortvarigt, med mellanrum på en eller två veckor.

Kan man ge igelkotten mjölk?

Vissa igelkottar har svårt att tåla laktos. Enligt Artdatabanken är mjölk med liten mängd laktos bättre om man vill erbjuda den.

Vad äter igelkotten?

Daggmaskar, sniglar och olika insekter utgör huvuddelen av kosten. Den äter även grodor, ödlor, fågelägg, bär och svamp.

Hur gammal blir en igelkott?

Vilda igelkottar kan leva upp till omkring sex år, medan de i fångenskap kan bli upp till tio år.

Hur många ungar får en igelkott?

En kull har 2 till 10 ungar, oftast omkring fem. Ungarna föds med mjuka vita taggar.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 25 oktober 2026.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *