Alla uppgifter på zooplanet.se måste vara möjliga att verifiera. Denna sida förklarar vilka källor redaktionen använder, hur de rangordnas och hur datum för siffror och hotstatus anges i artiklarna.
Källorna som väger tyngst
Många uppgifter om djur på internet har spridits från webbplats till webbplats utan att någon kontrollerat deras riktighet. Redaktionen utgår därför i första hand från de organisationer och forskare som själva samlar in data.
- IUCN:s röda lista. Den globala bedömningen av en arts hotnivå inklusive populationstrend och året då bedömningen gjordes.
- Artfakta samt SLU Artdatabanken. Information om arter som finns i Sverige samt deras status på den svenska rödlistan.
- Naturhistoriska riksmuseet. Fakta om djur och om forskningsarbete som bedrivs vid museet.
- Sametinget. Fakta om renskötseln och rennäringen i Sverige.
- IUCN:s specialistgrupper. Expertgrupper inom IUCN:s artkommission som övervakar specifika djurgrupper såsom kattdjur, isbjörnar och krokodiler. De står bakom mycket av den nuvarande systematiken.
- Museer, djurparker med vetenskaplig verksamhet och universitet. Ett exempel är Smithsonians nationella djurpark, som används för uppgifter om mått, föda och livslängd.
- Granskade forskningsartiklar. Studier som granskats av andra forskare innan publicering, med direktlänk till tidskriften eller databasen.
Uppgifter om hälsa, till exempel effekter av ett spindelbett, hämtas uteslutande från hälsomyndigheter som Giftinformationscentralen. Uppslagsverk, forum och andra faktasajter kan ge ledtrådar till var redaktionen ska söka men används aldrig som källa.
Så dateras siffror och status
Hur många djur det finns är alltid en uppskattning från en viss tidpunkt. Därför anges året för inventeringen, till exempel ”vid inventeringen 2025”. Hotstatus anges med året då IUCN offentliggjorde bedömningen och för arter i Sverige även med kategorin från den svenska rödlistan.
Om två källor ger olika siffror anger redaktionen tydligt vilken källa som ligger bakom respektive siffra eller anger ett intervall. Finns det ingen säker siffra skriver redaktionen hellre att antalet är okänt än att återanvända en gammal uppgift.
Datum under varje artikel
Datumet för senaste källkontrollen finns angivet under källförteckningen i varje artikel. Alla tolv djurporträtt granskades på nytt i oktober 2026.
Faktarutan i artiklarna
I varje djurporträtt finns en faktabox som innehåller vetenskapligt namn, familj, storlek, vikt, livslängd i det vilda, geografisk utbredning, typ av livsmiljö, föda och hotstatus. Informationen i denna ruta hämtas från samma källor som används i artikeln och ingår i källförteckningen. Exempel på sådana faktaboxar är den om isbjörnen och den om renen, där även renskötseln i Sverige förklaras.
Har du upptäckt ett fel?
Om en källa säger något annat än texten vill redaktionen gärna få veta det. Skicka ett meddelande via kontaktformuläret och inkludera gärna en länk till källan. Information om hur fel korrigeras finns på sidan Rättelser medan det under Så arbetar vi beskrivs hur texterna tas fram.
Källor
- IUCN Red List of Threatened Species
- Artfakta, SLU Artdatabanken
- SLU Artdatabanken
- Naturhistoriska riksmuseet
- Sametinget
- IUCN Species Survival Commission
- Smithsonian’s National Zoo
- Giftinformationscentralen
Uppgifterna kontrollerades 25 oktober 2026.