Panthera tigris tigris
Utbredning
De flesta bengaliska tigrarna finns i Indien, men några finns i Bangladesh, Nepal, Bhutan och västra Burma. Den vita tigern, som är en färgvariant av bengalisk tiger, är mycket ovanlig i vilt tillstånd.
Närstående arter
Bland nära släktingar till tigern kan nämnas lejon (Panthera leo) och jaguar (Panthera onca). Bengalisk tiger är den vanligaste av de fem återstående underarterna. De andra är sumatratiger (Panthera tigris sumatrae), sibirisk tiger (Panthera tigris altaica) den indokinesiska tigern (Panthera tigris corbetti) och kaspisk tiger (Panthera tigris virgata).
Kännetecken och styrka
De vita fläckarna på baksidan av öronen gör det lättare för tigrarna att se varandra i mörkret. Tigern har ett muskulöst skulderparti och stora framben, vilket gör den stark nog att fälla stora byten.
Myt och folktro
Tigrar anfaller oftast bakifrån. För att avvärja sådana attacker, bär vissa folk i Indien en mask med ett människoansikte i nacken. Enligt den hinduiska religionen rider gudinnan Durga på en tiger.
Den mäktiga och kraftfulla tigern är störst och tyngst i kattfamiljen och fruktad både av andra djur och av människor. Dess främsta kännetecken är den typiska orange-svarta pälsen. Den bevakar sitt eget revir och jagar för det mesta ensam, antingen genom att smyga sig på bytet eller genom att ligga i bakhåll. Eftersom den är så stark kan den lägga ner byten som är mycket större än den själv. Förr var den talrik i Asien, men nu finns den bara kvar i Indien och angränsande länder.
Dödar i tysthet
En tiger är beroende av att kunna smyga sig på sitt byte. Den har utmärkt syn och hörsel vilket underlättar när den spårar i mörker. Tigern jagar stora byten som hjortar och vildsvin, vilka ger nog med mat i ett par dagar. Den smyger sig nära inpå sitt byte och går inte till anfall förrän det är inom 20 m räckhåll.
Tigern dödar genom att bita bytet i nacken eller i strupen, sedan drar den in det i den skyddande undervegetationen för att äta. När den ätit sig mätt gömmer den resterna under löv så att den kan återvända senare. En hanne kan äta upp till 40 kg kött vid en måltid.
Försvarar sitt område
Tigrar gillar vatten och badar ofta för att svalka sig i hettan. Oftast jagar de på natten och vilar under dagen. De flesta tigrar lever ensamma, men mammor med ungar eller unga syskon kan ibland jaga tillsammans.
En hanne kan ha ett upp till 100 km2 stort område som han markerar med doftmarkeringar, spillning och rivmärken på stora stenar och träd. Dessa signaler berättar för andra tigrar om dess kön och storlek, samt var gränserna går.
Tigrar meddelar sig med varandra genom rytanden och andra läten. Hannarna försvarar sitt territorium våldsamt mot rivaliserande hannar, men tolererar ett visst överlapp med en eller flera honors små områden.
Ensamma hemma
En tigerhanne hittar till honorna genom deras rytanden och doftmarkeringar. Ett tigerpar kan para sig upp till hundra gånger under loppet av två dygn. Ungarna föds i en lya. Honan diar dem i sex månader, men de börjar äta kött när de är åtta veckor gamla.
Ju mer ungarna växer, desto oftare måste honan ge sig ut på jakt. Hon går dock aldrig långt bort från de små. Ungarna kan jaga själva när de är ett år gamla, men stannar hos honan tills de är två år.