Redaktionen på zooplanet.se förklarar här hur ett djurporträtt tas fram, från de första källorna till det datum som anges längst ned i texten. Tanken är att du ska få överblick över varifrån varje uppgift kommer och kunna lita på att den har granskats.
Research i primära källor
Informationen hämtas i första hand direkt från den som ansvarar för uppgiften. Hotgraden för en art hämtas från IUCN:s röda lista och för svenska arter från SLU Artdatabanken och Artfakta. För frågor om renskötsel i Sverige använder redaktionen Sametingets officiella webbsidor. Systematiken och beståndsuppgifter kontrolleras hos de specialistgrupper inom IUCN som följer olika djurgrupper, bland annat kattdjur, isbjörnar och krokodiler.
Kroppsmått, födovana och beteendemönster jämförs med information från Naturhistoriska riksmuseet, Smithsonian Institution samt referentgranskade forskningsartiklar. Uppslagsverk och andra webbplatser kan hjälpa till att spåra en uppgift, men används aldrig ensamma som källa. Om en siffra inte går att belägga med trovärdiga källor utelämnas den helt.
Aktuell systematik och hotstatus inklusive årtal
Djurens indelning ändras när forskningen går framåt och texterna följer den indelning som gäller i dag, till exempel att savannelefant och skogselefant räknas som två arter. Gamla indelningar nämns bara för att förklara varför äldre böcker säger något annat.
Hotstatus anges alltid tillsammans med det år då bedömningen publicerades. Antalet individer anges med det år då inventeringen genomfördes, eftersom en siffra utan årtal snabbt förlorar sin tillförlitlighet. Hur siffrorna förses med årtal beskrivs i avsnittet Källor och faktagranskning.
Den svenska vinkeln
Där det finns en verklig koppling till Sverige tar texterna upp den. Det kan gälla hur ekorren klarar vintern här, hur renskötseln är ordnad eller var du kan se ett djur i en svensk djurpark, men en djurpark nämns bara när parkens egen webbplats bekräftar att den har arten.
Språkverktyg och mänsklig faktakontroll
Redaktionen använder AI-stöd för språklig bearbetning, till exempel vid formulering och korrekturläsning. Dessa verktyg fungerar endast som hjälpmedel och är aldrig källa till innehåll. Alla siffror, artnamn, årtal och påståenden granskas av redaktionen mot källorna innan publicering. Uppgifter utan källstöd tas bort.
Varför detta står här
Äldre texter på sajten saknade källhänvisningar och innehöll uppgifter som hade blivit inaktuella. Den nuvarande rutinen infördes när alla tolv artiklar skrevs om i oktober 2026. Vilka ändringar som gjordes finns dokumenterade på sidan Rättelser.
Bilder
Toppbilderna i artiklarna är AI-genererade illustrationer och inte fotografier av specifika individer. De syftar till att visa artens utseende i dess naturliga miljö, men återger inte någon särskild plats eller något visst djur.
Källförteckning och datum
Varje artikel slutar med en lista över källorna med länk till var och en. Under listan står det datum då redaktionen senast kontrollerade uppgifterna mot källorna. Ändras något i en källa, som en ny inventering eller en ny bedömning på röda listan, uppdateras texten och datumet.
Faktafel rättas öppet och redovisas på sidan Rättelser. Mer information om sajten finns under Om zooplanet och du kan skicka tips eller felrapporter via kontaktformuläret.
Källor
- IUCN Red List of Threatened Species
- Artfakta, SLU Artdatabanken
- Sametinget
- IUCN Species Survival Commission
Uppgifterna kontrollerades 25 oktober 2026.