Oberoende faktasajt om djur, granskad mot källor

Svenska djur

Björn: fakta om brunbjörnen i Sverige, idet och björnjakten

Av Publicerad 10 min läsning

Brunbjörnen (Ursus arctos) är det största rovdjuret som finns i Sverige. Enligt den senaste nationella uppskattningen, som avser år 2022, fanns det cirka 2 800 individer i landet, medan den preliminära uppskattningen för 2023 ligger på ungefär 2 450. Den är allätare och äter särskilt mycket bär under hösten, samtidigt som den tillbringar upp till sex månader i vintersömn i ett ide.

Fakta om björn
Vetenskapligt namn
Ursus arctos Linnaeus, 1758
Familj
Björnar (Ursidae), ordningen rovdjur
Längd/höjd
Kropp 1-2,8 m och mankhöjd 90-150 cm sett över hela utbredningen
Vikt
I Sverige har vuxna honor en vikt på cirka 150 kg, medan stora hanar kan väga upp emot 300 kg. Den allra tyngsta hanen som någonsin registrerats i landet vägde 352 kg.
Livslängd (vilt)
Kan bli 20-30 år, men många dör under sina första år
Utbredning
Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige från nordligaste Norrland till norra Svealand.
Livsmiljö
Mycket varierande, från havsnivå upp till 5 000 meter över havet
Föda
Allätare: myror, kadaver, gräs, örter, älgkalvar och framför allt bär
Status
IUCN: livskraftig (LC) globalt. Rödlistan 2025: nära hotad (NT) i Sverige.

Utseende och kännetecken

Storleken skiljer sig kraftigt mellan individer. En fullvuxen hona i Sverige väger omkring 150 kilo, medan hanar kan bli betydligt tyngre och ibland närma sig 300 kilo, enligt SLU Viltskadecenters folder om björnmöten. Skansen anger att den tyngsta hanen som påträffats i Sverige vägde 352 kilo. Under vintersömnen minskar en björns vikt i genomsnitt med en tredjedel.

Spåren är karakteristiska och lätt igenkännliga. Alla fem klor syns tydligt i avtrycket. Framfoten är kort och bred, medan bakfoten liknar en människofot. Om bredden på trampdynan vid framfoten är under sju centimeter kommer spåret från en årsunge. En honas framfot kan bli 13,5 centimeter bred, medan en hanes kan nå 17 centimeter.

Björnens starkaste sinne är lukten, sedan följer hörseln. Synförmågan är relativt begränsad. När en björn reser sig på sina bakben gör den det för att få en bättre överblick över omgivningen, inte för att angripa.

Art, underarter och släktingar

Brunbjörnen ingår i släktet Ursus tillsammans med exempelvis svartbjörnar och isbjörnen. Den är den enda björnart som lever vilt i Sverige. Grizzlybjörnen i Nordamerika är inte en separat art utan en underart av brunbjörnen. Enligt IUCN är brunbjörnen den geografiskt mest utbredda björnarten i världen och delas in i 44 separata populationer.

Närmast släkt med brunbjörnen är isbjörnen. När de två arterna delade sig är osäkert. Forskarnas uppskattningar spänner från omkring 150 000 till 600 000 år sedan. De har även parat sig med varandra vid flera tillfällen genom historien. I dag finns bara ett litet antal dokumenterade hybrider av isbjörn och grizzly i västra kanadensiska Arktis.

Utbredning och livsmiljö

Brunbjörnen finns i Europa, Asien och Nordamerika. Den lever i många olika miljöer, från havsnivå upp till 5 000 meter. De flesta brunbjörnar finns i stora och stabila bestånd i Kanada, Alaska och Ryssland. I Europa är fyra av tio populationer bedömda som akut hotade.

I Sverige återfinns björnen främst i ett område som täcker ungefär två tredjedelar av landet, från nordligaste Norrland ner till norra Svealand. Den svenska populationen står i förbindelse med den finska via Tornedalen och till den norska, som är liten och beroende av invandring från Sverige. För dem som vill se brunbjörnar på nära håll i Stockholm finns möjlighet på Skansen.

Område Uppgift
Sverige Omkring 2 800 björnar 2022 (intervall 2 597 till 3 080). Preliminärt omkring 2 450 år 2023.
Norra förvaltningsområdet Miniminivå 900 björnar
Mellersta förvaltningsområdet Miniminivå 500 björnar
Södra förvaltningsområdet Ingen fastställd miniminivå. Björnen finns i huvudsak i norra och mellersta Sverige.
Jämtlands län Spillningsinventeringen hösten 2025 gav en uppskattning på cirka 700 björnar, jämfört med ungefär 1 000 år 2020.

Föda och födosök

Björnen är en allätare som väljer föda efter vad som är lättast att hitta under respektive årstid. På våren utgörs kosten främst av myror, kadaver och gräs. Under högsommaren tillkommer älgkalvar samt örter. Vilken typ av föda som dominerar varierar kraftigt mellan olika årstider.

På sensommaren och förhösten dominerar bären, främst blåbär och kråkbär. En björn kan då äta motsvarande en tredjedel av sin kroppsvikt i bär per dag. Bären står för nästan hälften av hela årets energiintag och bygger upp fettet som ska räcka hela vintern.

Under bärsäsongen ägnar de flesta björnarna nästan hela sin tid åt att äta. Det innebär att människor som plockar bär ibland kan stöta på en björn i samma område. Björnen försvarar dock inte bärrika områden som revir, utan har i de flesta fall redan lämnat platsen innan en människa anländer.

Idet och vintersömnen

Björnen tillbringar ungefär halva året, från november till april, i idet. Många sover i gamla myrstackar. Andra väljer att ligga under stenar eller i jordide som de själva grävt. Enligt en studie av fritt levande björnar i södra mellersta Sverige lämnar svenska björnar idet mellan slutet av mars och början av maj.

Enligt Animal Diversity Web är det inte en riktig dvala. Kroppstemperaturen sjunker endast några grader och björnen går att väcka. En studie publicerad i Frontiers in Physiology visade att kroppstemperaturen börjar minska ungefär två veckor innan björnen går i ide. Under vintern förlängs både temperatur- och pulsrytmerna till flera dagar i stället för att följa en dygnscykel.

Snötäcket har betydelse för idets isolering. Ett lager på minst 30 centimeter håller temperaturen i idet stabil runt noll grader. Mer information om hur djur överlever den svenska vintern finns i artikeln om djur som klarar kyla.

Fortplantning och ungar

Parningstiden infaller i maj och juni. Det befruktade ägget fäster inte direkt i livmodern utan först omkring fem månader efter parningen, vanligen i november. Ungarna föds mitt i vintern inne i idet och väger då omkring ett halvt kilo.

En björnhona föder normalt två till tre ungar. När de lämnar idet på våren väger årsungarna två till fyra kilo. De flesta följer modern i ett och ett halvt år, men en del stannar ytterligare ett år. Honorna får sin första kull först efter flera år och sedan oftast med två till tre års mellanrum, vilket gör att björnstammen växer långsamt.

Beteende

Björnar är ensamma djur som lever i hemområden som delvis överlappar varandra. Vuxna individer möts nästan uteslutande under parningstiden. En vuxen hona täcker under ett år ett område på cirka 500 kvadratkilometer. Om hon har årsungar minskar detta område till ungefär hälften. Hanar rör sig i stället över ett område på omkring 1 500 kvadratkilometer.

Man hör sällan björnar. Honan använder ett blåsljud för att varna ungarna, som då ofta klättrar upp i ett träd. Rytningar och vrål hörs bara i aggressiva situationer mellan björnar, mellan björn och människa eller när en björn är skadad.

Hur många björnar finns i Sverige?

Brunbjörnen var nära att försvinna helt från Skandinavien. Både Sverige och Norge betalade länge skottpengar för fällda björnar. Runt år 1930 fanns endast ungefär 130 björnar kvar i de bestånd som överlevde, enligt en översikt i tidskriften Wildlife Biology från 1995. Sverige avskaffade skottpengarna 1893 och införde 1943 en kvoterad höstjakt.

Den nationella björnstammen bedöms vart femte år, bland annat genom analys av spillning. Den senaste officiella uppskattningen gäller 2022 och visar på cirka 2 800 björnar efter höstens licensjakt, med ett intervall mellan 2 597 och 3 080 individer. En preliminär beräkning för 2023 anger cirka 2 450 björnar. Enligt Rödlistan 2025 finns det ungefär 1 700 reproduktiva björnar i landet.

Licensjakt på björn

Naturvårdsverket fastställer ramarna, medan länsstyrelserna beslutar om licensjakt i sina län. Den 18 augusti 2025 rapporterade Naturvårdsverket till EU att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus är 1 400 björnar. Miniminivåerna är 900 björnar i norra och 500 i mellersta förvaltningsområdet. I april 2026 gav Naturvårdsverket länsstyrelserna rätt att besluta om licensjakt fram till oktober 2029.

År Licensjakt på björn i Sverige
2025 465 björnar fick fällas, 459 fälldes
2026 394 björnar fick fällas. Jakten startade 21 augusti.
2026, Jämtland Under jakten fälldes 85 björnar: 47 honor och 38 hanar. Jakten avslutades den 16 september.

Jakten får pågå högst till och med 30 september ovanför odlingsgränsen och till och med 15 oktober nedanför den. Länsstyrelsen i Jämtlands län motiverade sitt jaktbeslut för 2026 med att björnstammen under flera år överstigit länets förvaltningsmål på 650 björnar. WWF anser att de fastställda kvoterna är för höga och påpekar att antalet björnar minskade med 16 procent mellan 2017 och 2023.

Hot och skydd

Globalt anses brunbjörnen vara livskraftig. Många små och isolerade bestånd är dock hotade, särskilt i södra delen av dess utbredningsområde. Konflikter mellan människor och björnar utgör ett återkommande hot i flera länder. I Sverige klassificeras björnen som nära hotad (NT) i Rödlistan 2025 eftersom antalet reproduktiva individer är så lågt att kriteriet för denna kategori uppfylls.

Expertkommittén för däggdjur har ännu inte observerat några tydliga förändringar i björnens population. Eftersom förvaltningsmålen är satta lägre än nuvarande stamstorlek förväntas antalet minska, men på grund av björnens långa generationstid sker det långsamt. Hur redaktionen granskar sådana siffror beskrivs på sidan källor och faktagranskning.

Om du möter en björn

Björnen är skygg av naturen och undviker vanligtvis människor så snart den upptäcker dem. Med hjälp av ett välutvecklat luktsinne och en skarp hörsel upptäcker den oss i regel innan vi ser den. För att minska risken att plötsligt stöta på en björn kan man tala lite högre eller sjunga under vandringen. Enligt SLU Viltskadecenter gäller följande riktlinjer:

  • Om du befinner dig i en bil ska du stanna kvar där. Gå inte ut för att ta bilder.
  • Om du ser en björnunge bör du genast vända och gå lugnt tillbaka samma väg som du kom. Det är mycket troligt att modern befinner sig i närheten.
  • I områden där björn förekommer ska du alltid ha hunden kopplad. En hund som springer fritt kan möta en björn och sedan återvända till dig med björnen i släptåg.
  • Om en björn rör sig mot dig ska du tala med lugn röst, undvika hotfulla rörelser och backa lugnt samma väg som du kom. Spring aldrig.
  • Ett utfall från björnen är ofta ett skenanfall. Om den trots allt angriper kan du försöka avleda den genom att kasta ett föremål framför den, till exempel bärhinken.
  • Om inget annat hjälper ska du ligga ner på marken i fosterställning eller på mage med händerna knäppta över nacken och förhålla dig helt passiv.
  • Lämna aldrig kvar matrester eller sopor i naturen och ge aldrig mat till en vild björn.

En björn som inte drar sig undan är oftast en hona med ungar, en björn som försvarar ett kadaver, en björn som blivit överraskad eller väckt i idet eller en björn som retats upp av en lös hund. I de flesta fall där människor skadats har björnen tidigare blivit skadskjuten.

Vanliga frågor om björn

Hur många björnar finns det i Sverige?

Den senaste officiella nationella uppskattningen, från år 2022, visade på cirka 2 800 björnar. En preliminär uppskattning för 2023 pekar på ungefär 2 450 björnar.

Hur länge sover björnen i idet?

I ungefär sex månader, från november till april. Den lämnar idet vanligtvis mellan slutet av mars och början av maj.

Vad äter björnen?

Björnen är en allätare. På våren äter den gräs, myror och kadaver. Under sommaren äter den också örter och älgkalvar. På hösten består kosten främst av bär.

Hur mycket väger en björn?

En fullvuxen björnhona i Sverige väger cirka 150 kilogram. En stor hane kan väga uppemot 300 kilogram. Den tyngsta registrerade hanen i Sverige vägde 352 kilogram.

Är björnen farlig för människor?

Björnen är generellt skygg och undviker kontakt med människor. Faran ökar vid möte med en hona som har ungar, vid ett kadaver eller om björnen är skadskjuten.

Är brunbjörn och isbjörn samma art?

Nej, de tillhör olika arter men är varandras närmaste släktingar. De kan para sig och få ungar tillsammans. Några sådana hybrider har dokumenterats i Kanada.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 25 oktober 2026.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *